Göteborgs universitetsbibliotek: Kunskap och vänskap - Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 100 år

Kunskap och vänskap - Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 100 år

Utställning på Göteborgs universitetsbibliotek 8/3-7/5 2011 Utställningen har sammanställts av Anna Sjödahl Hayman, Pia Schmidt de Graaf och Elisabeth Hammarberg.

I år har Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb varit aktiva i 100 år. Deras arkivmaterial finns i Göteborgs universitetsbiblioteks samlingar och med anledning av 100 årsjubileet visar vi nu upp delar av det arkivmaterialet. Utställningen pågår från den 8 mars till och med den 7 maj 2011.

Maria LarsenÅr 1910 samlades kontorschef Elin Almblad, postmästare Ebba Kunze, redaktionssekreterare Ingeborg Dahllöf och bibliotekarie Maria Larsen för att starta en förening.

Föreningens ändamål skulle vara att väcka och höja solidaritetskänsla och medborgaranda bland kvinnor, som skulle ta mer del i samhällets utveckling för bättre samhällshygien, folkuppfostran och lagstiftning. Kvinnorna var av olika politiska åsikter.

1911 startades föreningen med syfte att ”få kvinnorna intresserade för sociala spörsmål och dana dem för samhällslivet”

Genom åren har man haft många intressanta föreläsningar och diskussionsmöten.

Rut Adler var föreningens ordförande mellan 1926-1929. Hon hade ett stort engagemang för kvinno- och fredsfrågor och tillhörde Frisinnade kvinnors riksförbund med starka band till Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad och kvinnorna där.

Under hennes tid anordnades en tredagars upplysningskurs förkvinnor. Kursen hölls 13-15 april 1928. Bl a anlitades Honorine Hermelin och Ebba Holgersson som föreläsare. Kursen fick mycket uppmärksamhet i pressen.


Klubben förde en tynande tillvaro, då Nathalia Ahlström 1930 av de 25 återstående medlemmarna övertalades att överta ordförandeklubban. Redan i den första verksamhetsberättelsen står det:

”Samtliga föredrag ha dragit talrika åhörare och diskussionerna efter desamma ha varit livliga och givande. Det är med synnerlig glädje styrelsen kan konstatera detta, då styrelsen häri ser en borgen för fortsatt intresse för Diskussionsklubben".

Hon bjöd in många framstående kulturpersonligheter att komma till klubben för att hålla föredrag och debattera aktuella ämnen. Nathalia Ahlström förblev klubben ordförande till 1952.

Bordsdiskussioner
År 1933 inför Nathalia Ahlström s.k. bordsdiskussioner, diskussion i mindre grupper efter en föreläsning. Den första gången var det tre inledare: Ella Nordal, Föräldrauppfostran, Ruth Benzow, Barnuppfostran och Jeanna Oterdahl, Självuppfostran. Varje deltagare fick ett nummer och en bokstav som anvisade henne en plats vid ett av de 22 borden på Valand, vardera med en värdinna och 10 gäster. Efter supén rapporterade värdinnor från diskussionen – enligt mångas utsago de trevligaste sammankomster klubben hade haft. Dessa bordsdiskussioner återkom ofta under Nathalia Ahlströms tid som ordförande men upphörde sedan.

Lilla diskussionsklubben
Klubbens uppgift att träna medlemmarna i att offentligt diskutera ett problem och att motivera och försvara en ståndpunkt kunde på grund av det stora medlemsantalet inte praktiskt genomföras. Det hände att populära föredragshållare drog mer än 1000 personer. Många damer drog sig för att tala inför ett så stort auditorium. För att förmå fler att tala inför ett stort auditorium, bildades år 1937 Lilla Diskussionsklubben.
Från början var det tänkt att i Lilla diskussionsklubben skulle slutdiskuteras de problem, sociala, litterära eller andra, som stora klubben inte hann med på sina sammankomster. Samtidigt var det också önskvärt att Lilla Klubben skulle bli något av en drivbänk för alstrande av orädda diskussionsdamer. Lilla Klubbens medlemstal höll sig omkring ett hundratal. I Lilla Klubben har det under årens lopp diskuterats teater, politik, skolor, hem, brottslighet och hemlöshet och mycket mer.

Teater
G.K.D.K. hyrde ibland en hel föreställning på Stadsteatern
av någon pjäs som lämpade sig som utgångspunkt för en
diskussion.
Den 5 april 1938 hade man abonnerat Stadsteaterns stora scen
där man spelade Strindbergs ”Dödsdansen”.
Efter föreställningen följde diskussion. Det var ett uppskattat
inslag som följdes av flera hyrda föreställningar.

En resande klubb
På våren 1939 tog Ester Lindstedt initiativ till en Danmarksresa som dock inte blev av. Danmark ockuperades och gränserna stängdes.

Tanken togs upp igen 1944. Första resan gick till Malmö. Det var under den vecka då den nya Stadsteatern invigdes. Man såg ”En midsommarnattsdröm” och träffade damer ur Malmö Läseförening. Resorna blev flera men först då kriget var slut och gränserna öppnats.

Måndagshjälpen
Måndagshjälpen startade 1945 efter en vädjan från Rädda Barnen i dess arbete för ”Europas många frysande barn”. Organisationen hade i sitt medlemsblad riktat en vädjan till Sveriges kvinnor om bistånd.

I oktober 1945 utgick den första kallelsen till ”Arbetet för Europas nödlidande”. 

Det gällde närmast att av garnrester sticka rutor, som sammanfogades till filtar.
Även icke-klubbmedlemmar hälsades välkomna, och någon föranmälan behövdes inte. Material tiggdes på varje kallelsekort och i lämpliga affärer.  Med tiden stickade och sydde man även barnkläder. De två första åren stickades 378 filtar och under de följande åren ytterligare 400.

Hjälpsändningar gick till Finland, Norge, Tyskland, Österrike. Polen och Grekland. Filtar, kläder mm förvarades på sekretariatet till det var dags för transport.

Saga Walli
Porträtten av Nathalia Ahlström och Maj Kullenberg, är målade av Saga Walli (1891-1975). Nathalia Ahlström var klubbens ordförande 1930-1952. Hon efterträddes av Maj Kullenberg som ledde GKDK från 1952 till 1984.

Saga var målare, tecknare, poet och under många år GKDK:s 1:e viceordförande. Sin konstnärliga utbildning fick hon av bland annat Kerstin Cardon och Carl Wilhelmson. Hon har målat landskap, blommor och porträtt i olja av till exempel Jeanna Oterdahl, Ester Lutteman, biskop Bo Giertz, landshövding Per Nyström. I många kyrkor finner man utsmyckningar av Saga. Hon har målat altartavlor i Sankta Birgittas kapell i Göteborg, Ödsmåls kyrka i Bohuslän, Murum och Tiarps kyrkor i Västergötland. Hon har gjort väggmålningar i Betlehemskyrkan i Göteborg och församlingshemmet i Vänersborg.

I flera barnböcker och läroböcker finner man Saga Wallis illustrationer, till exempel Anna Maria Roos I Önnemo och I Sörgården. Hon har gjort illustrationer till några av modern Sigrid Elmblads barnböcker.

Saga Walli föreläste gärna om konst i klubben, t.ex. föredrag om Leonardo da Vinci eller om hur det var att vara elev till Carl Wilhelmson. Tillsammans med Bo Giertz talade hon över ämnet ”Att vara människa” 18 februari 1971.

Hon skrev visor till klubbens sammankomster och texter till 40-års jubiléet samt jubileumskantaten som framfördes vi 50-års jubiléet. Och det är hon som skapat klubbmärket, som symboliserar gemenskap och sammanhållning.

Hennes diktsamling Saga målar och diktar gavs ut postumt 1975.

Enligt Lökken s. 58-59 var diskussionen mellan Saga och Bo Giertz ett av de tillfällen som många medlemmar särskilt kommer ihåg.

Under Maj Kullenbergs ordförandeskap (1952-1984) fortsatte klubben sin livaktiga verksamhet med flera olika aktiviteter, Studiecirklar, Konstklubben, Lilla Diskussionsklubben, Damkören, som startats av Annagreta Larson 1936, var några av aktiviteterna.

Måndagshjälpen fortsatte sin verksamhet, försäljning av handarbeten samt insamlingsarbete. Behållningen gick dels till katastrofhjälp, som Ungernhjälpen och dels till Haus Victoria i Västberlin, ett rekreationshem för främst ensamstående kvinnor från Östberlin. Torsdagsträffen lanserades där man kunde droppa in för en kopp kaffe.

Under Maj Kullenbergs tid bildades flera kulturfonder vars avkastning delades ut till skådespelare, konstnärer och musiker.

Klubbens hade ett eget bibliotek och i GKDK-nytt kunde man läsa om bibliotekets nya förvärv.

Klubben gjorde studieresor och samarbete med sina nordiska systerklubbar.

I hörnet Föreningsgatan – Västergatan planerade klubben att bygga ”Kvinnornas hus”, ett kollektivhus med 150 lägenheter, klubblokaler, restaurang, läkare och annan service. Efter många års planerande fick man dock överge detta projekt.

1958 flyttade Diskussionsklubben från Erik Dahlbergsgatan till Viktoriagatan 11.

I dag bedrivs verksamheten i lokaler i Sjömanskyrkan vid Stigbergstorget. Man flyttade hit 1992 från Viktoriagatan 11 där klubblokalen hade funnits under 40 år.

Samma år 1992 donerade GKDK:s dåvarande ordförande Gunvor Liss föreningens arkivhandlingar till Kvinnohistoriska samlingarna, nuvarande KvinnSam.

Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb - hemsida

Snabbvägar

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2019-04-17 10:02

Utskriftsversion

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.ub.gu.se/pa-biblioteken/utstallningar-pa-universitetsbiblioteket/GKDK/index.xml
Utskriftsdatum: 2024-03-28