Forskning
KvinnSam |
Kvinno- och genusforskning |
Läs mer |
KvinnSam
1970-talets kvinnorörelse medförde ett starkt ökat intresse för forskning om kvinnors villkor, även om en del gjorts redan tidigare. I Göteborg hade
bibliotekarierna Asta Ekenvall och Rosa Malmström och ordförande i Fredrika-Bremer-förbundets lokalavdelning Eva Pinéus 1958 grundat Kvinnohistoriskt arkiv.
Eva Pinéus, Asta Ekenvall och Rosa Malmström
Deras målsättningar var att rädda material från den tidiga kvinnorörelsen, att göra det lättare att hitta litteratur om och av kvinnor och att underlätta för
kvinnliga forskare att publicera sig. De samlade därför in handskrifter och annat material från föreningar och enskilda kvinnor, samlade och indexerade
litteratur och startade skriftserien "Kvinnohistoriskt arkiv". De fick tillgång till lokaler i Göteborgs universitetsbibliotek men arbetet bedrevs i
stiftelseform och till stora delar ideellt.
1971 övertog Göteborgs universitetsbibliotek arkivet, som bytte namn till Kvinnohistoriska samlingarna.
I samband därmed inrättades också en halvtids bibliotekarietjänst, efter riksdagsmotioner och påtryckningar från olika
kvinnoorganisationer. Sedan dess har verksamheten utvecklats starkt och 1997 blev Kvinnohistoriska samlingarna nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-,
mans- och genusforskning. 2010 bytte man namn till KvinnSam - nationellt
bibliotek för genusforskning.
Kvinno- och genusforskning
Kvinnoforskning
På 1970-talet började akademiska forskare samverka med olika delar av kvinnorörelsen på ett annat sätt än tidigare. I Sverige bildades 1977 Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund.
1978 bildades motsvarande föreningar i Uppsala, Göteborg och Stockholm. Under 1980-talets första år tillkom föreningarna i Linköping, Luleå och Umeå. Från början bedrevs kvinnoforskningen vid
universitetens befintliga institutioner, särskilt inom sociologi, historia och litteraturvetenskap. 1984 blev Göteborgs universitet först med att etablera en institution för kvinnovetenskap och i Göteborg inrättades
också den första professuren i kvinnohistoria. Dess första innehavare blev Gunhild Kyle.
Nu finns institutioner för genusforskning vid alla universitet och vid flera högskolor.
1998 invigdes Nationella sekretariatet för genusforskning, med uppdrag att överblicka genusforskningen i Sverige, att sprida dess resultat både inom och utanför universitetet och att
arbeta för en ökad medvetenhet om genusperspektivets betydelse. Sekretariatet placerades i Göteborg eftersom där redan fanns en aktiv genusforskarmiljö. Sekretariatet ger ut tidskrifterna
"Genus" och "Genusperspektiv".
1980 grundades "Kvinnovetenskaplig tidskrift", sedan 2007 "Genusvetenskaplig tidskrift", av en grupp kvinnoforskare i Lund. Den har allt sedan dess varit ett centralt organ för kvinnoforskningen i
Sverige och övriga Norden. Andra viktiga tidskrifter har tillkommit, t.ex. "NORA : Nordic journal of women's studies" och "Norma : nordisk tidsskrift for maskulinitetsstudier".
"Gråt inte, forska!" var titeln på en samling kvinnovetenskapliga studier utgivna av en av pionjärerna inom kvinnoforskningen, litteraturhistorikern Karin Westman Berg. Boken, som publicerades 1979 och
fick stort genomslag, ställde frågor som "Vad menas med kvinnorätt?", "Vad är feministisk teologi?" och "På vilket sätt verkar språket kvinnoförtryckande?".
Läs mer
KvinnSam - nationellt bibliotek för genusforskning
GENA, databas över svenska avhandlingar om kvinno-, mans- och genusforskning
Nationella sekretariatet för genusforskning
Sveriges genusforskarförbund