Göteborgs universitetsbibliotek: Tjänstemannayrken

Tjänstemannayrken

Barnmorskor | Föreningen Kvinnor i statens tjänst | Yrkeskvinnors Klubb | Socialarbetare inom industri och affärsvärld, SAIA |

Barnmorskor

Barnmorskeyrket har gamla anor och kvinnor har naturligtvis alltid hjälpt andra kvinnor att föda. I Sverige utfärdades den första förordningen angående jordemödrar av Collegium medicum 1686 och det första barnmorskereglementet kom 1711, båda gällde Stockholm. En blivande jordemor skulle gå i lära hos en erfaren barnmorska, examineras av stadsläkaren och svära en ämbetsed. 1697 utkom "Den Swenska Wälöfwade Jord Gumman", skriven av Johan von Hoorn. Ett barnmorskereglemente för hela landet, där det slogs fast att endast utbildade barnmorskor skulle få utöva yrket, utfärdades 1777 men inte förrän 1908 blev varje kommun skyldig att anställa en examinerad barnmorska.

Utbildningen omfattade en tid sex månader men redan 1821 blev den tvåårig. Undervisningen "har sedan utvecklats så att icke något land torde kunna uppvisa en barnmorskekår, som i grundlig utbildning och yrkesskicklighet överträffar den svenska" (Sv. uppslagsbok, 1948).

Svenska barnmorskeförbundet bildades 1886, som Sveriges första yrkesförening för kvinnor, och två år senare grundades tidskriften "Jordemodern", som fortfarande lever vidare.

Jenny Charlotta Karlsson, född 1871, fick sitt barnmorskebrev 1894. Hon var sedan verksam i kommunerna Torslanda och Björlanda (nu stadsdelar i Göteborg). Hennes efterlämnade papper finns att läsa i fulltext här:

Barnmorskebref för Jenny Charlotta Andersson Berg, Göteborg den 26 juni 1894.
Barnmorskans edsförpliktelse, barnmorskelöftena, odaterat.
Jenny Carlsson antages som vaccinatrice, utdrag ur protokoll från Lundby sockens kommunalnämnds sammanträde 18 februari 1897.
Kontrakt med Torslanda kommun ang. anställning fr.o.m. 1 januari 1912, undertecknat 28 december 1911.
Underrättelse beträffande ersättning för förlossning av medellös barnaföderska, från Karl Joh. Gezelius, Förste stadsläkare, Göteborg 31 december 1912.
Svenska Barnmorskeförbundets allmänna möte i Göteborg 18-20 augusti 1913.
Jenny Karlsson antagen som vaxinatörska, utdrag ur protokoll från Torslanda kommunalnämnds sammanträde, 26 mars 1914.
Till Sveriges barnmorskor! : Hvarför hvarje barnmorska bör vara med. Uppmanar till medlemskap i Allmänna Svenska Barnmorskeförbundet. 1915.
Till Sveriges barnmorskor! Skrivelse angående utredning om barnmorskornas lönefrågor. 1918.
Skrivelse angående barnmorskornas löne- och pensionsförhållanden, riktad till landstingspolitikerna, 1918.
Ändring av par. 21 i barnmorskereglementet beträffande förlossning av barn utom äktenskapet. Cirkulär från Förste stadsläkaren i Göteborg 11 januari 1918.
Brev från kyrkoherde P. Rydholm i Lundby, angående barnet Erik, vars mor enligt dopsedeln vid födseln skulle ha varit över 51 år, 7 oktober 1919.
Kontrakt med Torslanda kommun, 12 februari 1920.
Anvisningar från Kungl. Medicinalstyrelsen ang. barnmorskedagböcker, blanketter och hygien, 21 september 1920.
Kontrakt med Torslanda kommun, Färgenäs 13 oktober 1920.
Skrivelse angående arvode för fattigvårdsberättigad resp. bemedlad barnaföderska, från Hälsovårdsnämnden i Göteborg 9 november 1920.
Revisionsberättelse för Allmänna Svenska Barnmorskeförbundets räkenskaper för år 1920, Göteborg 21 april 1921.
Deltagande i repetionskurs, brev från Förste stadsläkaren i Göteborg, 18 juli 1924.
Kontrakt med Torslanda kommun, Färgenäs juni 1928.
Brev från Medicinalstyrelsen till kommunalnämndens ordförande i Björlanda kommun, ang. barnmorskekontrakt, 29 maj 1928.
Kontrakt med Björlanda kommun, 1 juni 1928.
Avgångsbetyg från provinsialläkaren Alfr. Herner, Göteborg 4 september 1931. Jenny Charlotta Karlsson avgick med pension vid 60 års ålder p.g.a. underarmsskada och åldersförändringar i hjärta och blodkärl.

Läs mer
Svenska barnmorskeförbundet
Höjeberg, Pia, Jordemor : barnmorskor och barnaföderskor i Sverige : [ett stycke gömd kvinnohistoria]. - Stockholm, 1981.
Milton, Lena, Folkhemmets barnmorskor : den svenska barnmorskekårens professionalisering under mellan- och efterkrigstid = Midwives in the Folkhem : professionalisation of Swedish midwifery during the interwar and postwar period. - Uppsala, 2001. - Abstract.
Romlid, Christina, Makt, motstånd och förändring : vårdens historia speglad genom det svenska barnmorskeväsendet 1663-1908 = [Power, resistance and change] : [the history of Swedish health care reflected through the official midwife-system 1663-1908]. - Stockholm, 1998. - Abstract.
Öberg, Lisa, Barnmorskan och läkaren : kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920. - Stockholm, 1996. - Diss.

Föreningen Kvinnor i statens tjänst

Under slutet av 1800-talet ändrades förhållandena inom den statliga byråkratin. Införandet av skrivmaskinen och telefonen medförde att många kvinnor anställdes i statlig tjänst. De tilldelades rutinbetonade arbetsuppgifter med låga kompetenskrav, vilket ledde till att lönerna kunde hållas nere. 1907 bildade kvinnliga biträden inom statens verk och myndigheter Föreningen Kvinnor i statens tjänst, FKST, med syfte att tillvarata biträdenas gemensamma intressen. De viktigaste frågorna gällde rätt till fast anställning och rätten för gifta kvinnor att inneha en ordinarie statlig tjänst.
FKST levde vidare till 1953, då ett enhälligt årsmöte beslutade att föreningen skulle upphöra. Medlemmarna rekommenderades att gå med i Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund, CST, en förening inom TCO.
Vad vill och kan Föreningen Kvinnor i statens tjänst?
Stadgar antagna den 11 februari 1908, med ändringar den 10 dec. 1909 ... samt 4 dec. 1931. Stockholm 1936.
Stadgar ... omarbetade och fastställda den 20 november 1942. Stockholm 1943.
Årsberättelse för arbetsåret 1943/44. Stockholm 1944.
Årsberättelse för arbetsåret 1944/45. Stockholm 1945.
Årsberättelse för arbetsåret 1947/48. Stockholm den 31 oktober 1948.
Kallelse till årsmöte fredagen den 26 november 1948 å Margareta Hushållsskola.
Årsberättelse för arbetsåret 1948/49, Stockholm den 31 oktober 1949.

Almgren, Karin, Likalönsfrågan i stöpsleven. Ingår i: Medlemsblad för Föreningen Kvinnor i statens tjänst, 1949:2

Läs mer
Ericsson, Tom,, Kvinnor i facklig kamp : en studie av Föreningen kvinnor i statens tjänst 1904-1912. - Ingår i: Scandia, 1981:1, s. 109-129.

Yrkeskvinnors Klubb

Begreppet "yrkeskvinna" började användas på 1930-talet och 1931 bildades den första Yrkeskvinnors Klubb, i Stockholm. Denna var en sammanslutning av kvinnliga tjänstemän och företagare och kvinnor med fria yrken. Förebilden var International Federation of Business and Professional Women. Efter hand tillkom fler klubbar, vilka 1935 gick samman i Yrkeskvinnors riksförbund. Målet var att främja kvinnors yrkesutbildning, jämställdhet mellan könen och att samverka internationellt. Organisationen, som är fackligt, politiskt och religiöst obunden, lever vidare, sedan år 2005 under namnet Business and Professional Women
Stadgar för Yrkeskvinnors Samarbetsförbund, YSF 1949.
Yrkeskvinnors Klubbar i följande städer! 1945.
Yrkeskvinnors Klubb, Malmö-Lund, Inbjudan till klubbafton.
Cirkelverksamheten våren 1945. Yrkeskvinnors klubb, Göteborg.
Yrkeskvinnors Klubb i Göteborg 10 år: 1937-1947. Kallelse till årsmöte 19 maj 1947. Tal av ombudsmannen Fru Alva Myrdal.
Vad skall jag bli? Föredragsserie i Göteborg. 1937.

Deltidsfrågan

Deltidsarbete - en alltid aktuell fråga, i Folkpress, 3 november 1959.
Vinge, Margit, Halvtidstjänstgöring för gift kvinna, u.å.
Vinge, Margit, Deltid - för och emot : om ett dagsaktuellt ämne, i Hertha, 1946:12, s. 237-238.
Vinge, Margit, Deltidsarbete - ett arbetsmarknadsproblem, i Vi tjänstemän, 1946:3, s. 10-11
Delade meningar om deltiden, i Vi tjänstemän, 1946:4, s. 4-6.

Brev
Brev till Redaktör Barbro Alving, Dagens Nyheter. 12/9 1948.
Brev till Riksdagsledamoten Fröken Kerstin Hesselgren. 14/3 1949.

Internationellt
Norges Yrkeskvinnors Landsforbund.
International Federation of Business & Professional Women - den världsorganisation till vilken Yrkeskvinnors riksförbund är anslutet. 1936.
International Federation of Business and Professional Women. Seventh annual meeting, Stockholm, Sweden, June 15-18, 1937.
International Federation of Business and Professional Women. Social Program for the Fifth Board Meeting, Stockholm, Sweden, June 15-18, 1937.
Program vid Kvinnoföreningarnas stormöte i Stockholm den 13, 14 och 15 april 1945. Kvinnoorganisationernas utskott för mellanfolkliga frågor. Mötet öppnas av Kerstin Hesselgren.

Läs mer
Förteckning över Yrkeskvinnors Klubb i Göteborg arkiv
Business and Professional Women Sweden

Socialarbetare inom industri och affärsvärld, SAIA

Föreningen Socialarbetare inom industri och affärsvärld, SAIA, bildades 1921. Syftet var att samla de, då cirka tjugo, personalkonsulenter som arbetade inom bruken, industrien och affärsföretagen. Den första personalkonsulenten tillsattes på initiativ av yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren. Sedan grundandet arbetade föreningen, tillsammans med yrkesinspektionen, för att få arbetsgivarna att tillsätta personalkonsulenter, för konsulenternas fortbildning och gemensamma studiekurser för personalkonsulenter och arbetsledare. Ämnen som behandlades där var t.ex. arbetsledning, arbetspsykologi och arbetshygien.
1921 grundades också Socialinstitutet, som bl.a. utbildade yrkesinspektörer. Någon utbildning till personalkonsulent fanns ursprungligen inte och det blev därför SAIA som tog ett stort ansvar för konsulenternas utbildning och fortbildning.
Under Andra världskriget ökade antalet personalkonsulenter på arbetsplatserna och SAIA började samla dem till årliga studiedagar. Man ordnade också gemensamma konferenser för arbetstagare, arbetsledare och arbetsgivare.
Studiedagarna vid Socialinstitutet 8-11 oktober 1942.
Redogörelse för personalkonsulenternas konferensdagar i Stockholm den 8-11 okt. 1942.
Årsmöte och studiedagar den 6-10 sept. 1947 i Västerås.
Konferens över ämnet Hur i praktiken genomföra samverkan på arbetsplatsen? Ljungskile Folkhögskola den 21-23 augusti 1950.
Årsmöte och interna studiedagar den 23-25 augusti 1950 på Ljungskile Folkhögskola.

Läs mer
CSA - ett tidigt kvinnoinitiativ. Historik över Centralförbundet för Socialt Arbete och dess pionjärer, bl.a. Gerda Meyerson, Kerstin Hesselgren och Agda Montelius.
Hallberg, Therese, Målargården, Anna, Personalarbetets utveckling : en historisk genomgång i Sverige från början av 1900-talet och framåt. - Uppsala : Pedagogiska institutionen. - 2006. - C-uppsats.

Sidansvarig: Webmaster
Sidan uppdaterades: 2022-11-09 13:27

Utskriftsversion

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/tjanste/index.xml
Utskriftsdatum: 2024-03-29