Kerstin Hesselgren
Till början av artikeln
Kerstin Hesselgren, läkardotter från Hofors, Gästrikland. Utbildade sig först till sjuksköterska
och sedan till skolkökslärarinna. Hon blev bostadsinspektris och Sveriges
första yrkesinspektris. Som sådan var hennes uppgift att förbättra förhållandena
för de kvinnliga arbetarna vad gällde bostad, kost, hälso- och sjukvård m.m.
Hon lyckades få Tobaksmonopolet att anställa en personakonsulent och när
flera företag följde exemplet tog hon initiativ till bildandet av SAIA,
Socialarbetare inom industri- och
affärsvärld. Hon blev dess första ordförande, liksom hon tidigare varit den
första ordföranden för Svenska
skolkökslärarinnornas förening, som hon också tagit initiativ till
Det är inte för intet som hon har kallats “Kerstin den Första”.
Hesselgren hade liberala värderingar men blev inte politiskt aktiv förrän under
Första världskriget. Då kom hon genom Centralförbundet
för socialt arbete, i kontakt med Emilia Broomé och övertygades om att
det krävdes politiskt inflytande för att kvinnorna skulle kunna påverka det
sociala reformarbetet. 1921-1930 var hon ordförande för
Frisinnade kvinnors riksförbund och 1931-1946 för
Svenska kvinnors vänsterförbund.
I riksdagsvalet 1921, det första som kvinnor fick deltaga i, blev Hesselgren
som enda kvinna invald i Första kammaren. Hon blev det med hjälp av både frisinnade
och socialdemokratiska kvinnor och betecknade sig därför "frisinnad vilde" (fv).
Först 1934 gick hon in i Folkpartiet.
Kerstin Hesselgren tillhörde gruppen kring tidskriften “Tidevarvet”
och var en av de fem grundarna av
Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, vid vars kurser hon ofta
medverkade.
Även internationellt var Kerstin Hesselgren aktiv och välkänd. Redan 1919 var hon
första gången sakkunnig vid Internationella
arbetsorganisationens, ILO, kongress i Washington och hon deltog sedan som
sakkunnig och delegat vid de flesta av dess kongresser fram till Andra världskriget.
Hon var också ordförande för
International Institute for Industrial Relations, IRI.
När Nationernas förbund bildades blev hon Sveriges första kvinnliga
sakkunniga vid dess sessioner och senare även delegat. Hon hade svårt att
förlika sig med NF:s arbetsmetoder och tvivlade på att kvinnorna skulle kunna
göra sig hörda inom organisationen. Själv väckte hon emellertid uppmärksamhet
när hon, mot reglerna, taladae för Abessiniens (nuvarande Etiopiens) sak efter
Italiens angrepp på landet 1935. Det var framför allt ett tal för freden och
ett uttryck för kvinnornas vanmakt inför kriget, och hon citerades flitigt,
fr.a. i Frankrike och USA.
Om Kerstin Hesselgren
Boken om Kerstin Hesselgren : en vänstudie / [av] Ruth Hamrin-Thorell... - Stockholm, 1968.
Carlson, Benny, Den sociala ingenjörskonstens rörelser : om Hoover, Hesselgren
och hundra års händelser. - Lund, 2007.
E.J., Kerstin Hesselgren. -Ingår i: Arbetets kvinnor, 1952:2, s. 12-13.
Frangeur, Renée, Kerstin Hesselgren. – Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. – Göteborg, [2018]-
Frangeur, Renée, Kerstin Hesselgren: den gränsöverskridande politikern : en biografi. - Stockholm, 2013.
Höjer, Signe, Kerstin den Första. - Ingår i:
Eldsjälar i fredens tjänst, 1986, s. 87-101.
Strömbäck, Jan-Ewert, Pionjären Kerstin Hesselgren. - [Stockholm], 2022.
Thorell, Malin, En studie över Kerstin Hesselgren sådan hon framstår i
sina efterlämnade papper. - Stockholm, 2003.
Wisselgren, Per, Women as public intellectuals : Kerstin Hesselgren and Alva
Myrdal. - Uppsala, 2006.
Åkerblom, Annika, Arbetarskydd för kvinnor : kvinnlig yrkesinspektion i
Sverige 1913-1948. - Uppsala, 1998. - Diss. -
Av Kerstin Hesselgren
Handledning rörande anordnandet av marketenterier vid fabriker. - Stockholm, 1917.
Den kvinliga yrkes- och sundhetsinspektionen : erfarenheter från England, del 1. -
Ingår i: Dagny, 1904:14, s. 313-318. -
Fortsätter i:
Dagny, 1904:15, s. 331-338.
Kvinnorna och nattarbetslagen. - Ingår i: Tidevarvet, 1926:19, s. 3.
Kvinnorna och statstjänsterna: en motion av Kerstin Hesselgren. - Ingår i:
Tidevarvet, 1925:5, s. 1.
Den mänskliga faktorn i industrien. - Ingår i: Tidevarvet, 1925:28, s. 1, 4.
Mödraskydd. - Ingår i: Tidevarvet, 1926:11, s. 1, 6.