Arbetaryrken
Tobaksarbeterskor | Hembiträden |
Svenska Tobaksmonopolet
1914 fattade riksdagen beslut om att tobakstillverkningen i fortsättningen skulle vara ett statligt monopol. Motivet till detta var att man behövde finansiera den allmänna folkpensionen, som införts 1913. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet bildades och startade sin verksamhet 1 juni 1915. Tidigare hade det funnits många självständiga tobaksfabriker. 49 av dessa hade 1912 slutit sig samman till ett företag, AB Förenade Svenska Tobaksfabriker. Den dominerande firman var Wm. Hellgrens Tobaksfabrik, på Götgatan 48 i Stockholm. När monopolet bildades kom en stor del av cigarr- och röktobakstillverkningen att förläggas dit.
Tobaksmonopolets ledning var intresserad av att arbetarna hade bra förhållanden både under arbetsdagen och på fritiden. 1916 anställdes Herta Svensson, f.d. lärare, som fabrikssyster i Stockholm, en titel som senare ändrades till personalkonsulent. Tobaksfabriker fanns på flera orter, t.ex. Malmö, Göteborg, Södertälje, Gävle och Härnösand, och efter hand fick de flesta av dem personalkonsulenter. Monopolet ordnade kurser för de anställda, man erbjöd dem vistelse på vilohem och barnen fick plats på daghem och sommarkolonier. Grundtanken för den sociala budgeten var "ej välgörenhet utan ömsesidig nytta för såväl arbetsgivare som arbetare".
Fackligt
Arbetets kvinnor.
Tidskrift utgiven av Kvinnornas fackliga samorganisation i Stockholm. 1929:5.
Om företaget, produktionen och produkterna
Av utsökt tobak. Beskrivning av
tobaksodlingen i Sumatra och tillverkningen i Stockholmsfabriken. 1933
Tobaksbladet. Personaltidning
vid Svenska Tobaksmonopolet. 1947:4.
Tobaksmonopolet : en vägledning för den
anställde. 1944.
Den sociala verksamheten
Om anslag till bidrag till verksamheten
vid s.k. hemgårdar. Motion nr 125 i Andra kammaren 1941, av fröken Hesselgren m.fl.
Svensson, Herta, Redogörelse för mitt arbete som
fabrikssyster vid Cigarrettfabriken i Stockholm fr.o.m. den 27 april 1916.
Södergården, Tobaksmonopolets studiehem. 1946.
Timmermansgården, daghem, skolbarnshem och barnträdgård. 1946.
Tamm, Gunilla, När Monopolet var ett socialt
mönsterföretag : jubileumsintervju med vår första personalkonsulent Herta
Svensson. - Ingår i: Tobaksbladet, 1965:1, s. 16-17.
Till Styrelsen för A.-B. Svenska
Tobaksmonopolet ang. en Sthlms stads yrkesskola förlagd till T.M. 1917.
Hembiträden
Att mot betalning arbeta i andra människors hushåll är ett gammalt
försörjningssätt för kvinnor.
I landskapslagarna talas om "legokvinna" och "legohjon". Senare kom begreppen
"tjänstehjon", "piga" och "tjänarinna". Till en början arbetade dessa framför
allt i jordbruket och i böndernas hushåll. I och med industrialiseringen
flyttade allt fler pigor till städerna där de fick anställning i husligt arbete.
På 1920-talet började man kalla dem hembiträden, en benämning som ansågs
mindre belastad än de gamla.
Hembiträdena, liksom pigorna m.fl., lydde under "tjänstehjonsstadgan" från
1833. Den ändrades vid flera tillfällen, 1858 avskaffades t.ex. husbondens
rätt att aga sina vuxna underlydande. Stadgan avskaffades 1926 utan att ersättas
av någon ny lag och därmed var hembiträdenas arbetsförhållanden
oreglerade fram till 1944. Då trädde den s.k. hembiträdeslagen i kraft, föregången
av en statlig utredning (SOU 1937:16) och en livlig debatt.
Antalet hembiträden var som störst 1930, med 145.000, en siffra som hade halverats
1950. Att arbeta som hembiträde blev med tiden ett övergångsyrke. Många gick
vidare till olika serviceyrken eller slutade att förvärvsarbeta när de gifte sig.
Länge krävdes praktik från husligt arbete för att komma in på vissa utbildningar,
vilket kan vara en förklaring till att det så sent som 1980 fanns cirka 20.000 hembiträden i Sverige.
Diskussionsafton 13 nov. 1939, program,
Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb.
Hembiträdesdebatt
7 oktober 1943, inbjudan,
Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb.
Om jag vore husmor/hembiträde. Statens
Arbetsmarknadskommission, u.å.
Läs mer
Andrée, Salomon August, Industrin och kvinnofrågan : uppfinningarnas och industrins betydelse för kvinnans likställighet med mannen. -
Stockholm, 1892.
Hesselgren, Kerstin, Preliminär beräkning
av antalet år 1927 levande födda barn i äktenskap, a) industriarbeterskor samt b) ej yrkesverksamma hustrur
av arbetarklassen. Stockholm 10 mars 1929.
Karlsson, Lynn, Inledningen till en "maskulin renässans" : debatten kring
1909 års förbud mot nattarbete för kvinnor. - Ingår i: Det evigt kvinnliga : en historia om förändring, 2001, s. 161-193.
Lindgren, Anne-Marie & Lindgren Åsbrink, Marika, Systrar, kamrater! : arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer. - Stockholm, 2007. - 319 s.
Moberg, Kerstin, Från tjänstehjon till hembiträde : en kvinnlig
låglönegrupp i den fackliga kampen 1903-1946. - Uppsala, 1978. - Diss.
Marcus, Moritz, Den svenska tobaksindustrien år 1908. - Stockholm, 1911. - Diss. - Innehåller tabeller
och statistik om tobaksarbetarnas ålder, löner m.m. från tiden före monopolet.
Moberg, Kerstin, Från tjänstehjon till hembiträde: en kvinnlig
låglönegrupp i den fackliga kampen 1903-1946. - Uppsala : Univ., 1978. - Diss.
Movitz Petroselli, Inga, Kvinnodebatten och tobaksarbeterskornas
situation under tidigt 1900-tal. - Göteborg : Univ., Forum för tvärvetenskapliga kvinnostudier, 1992. -
Uppsats i Feministisk teori II.
Nordström, Ester Blenda, En piga bland pigor. - Stockholm, 1914.
Tjenestepigernes stilling i Danmark. En webbplats från KVINFO, med litteraturtips.
Tobaksarbeterskorna :
förteckning över Herta Svenssons papper från verksamheten vid Tobaksmonopolets
fabrik i Stockholm. Kvinnohistoriska samlingarnas arkiv.