Göteborgs universitetsbibliotek: Tidskrift för hemmet

Tidskrift för hemmet

Årgång 25 (1883). Innehåll

1883:1  
Det var en tid. Af Augusta Braunerhjelm 1
Några nya qvinnotyper inom den nordiska skönlitteraturen. Fru Edgrens teckningar ur lifvet. Af Esselde 2
Bref från Kjøbenhavn. (Svend Tröst. Schandorph. Kvindelige forfattere. Kvindesagen som Skolespørgsmaal) m.m. Af K. F. 34
Nyare svensk dramatik. ("Räddad". Af Thyra). Af Teatervän 41
Mönsterblad: Småborder för linnebroderi efter dalmotiv
1883:2
Om qvinnans värnepligt for hemmet 49
Ballad af Jonas Lie. Öfvers. af E. Wh 58
Litteratur för uppfostrare. II. Oscar Svahn, Lärobok o välläsning, m. fl. Af Lll. 61
Ett hem. Poem af Octavio Beer 66
Från en studieresa i Vermland. IV. Dalby, Ofvansjöbygden.
Riksdagsmannens hem. Kong Marit. Olagubben. Hemseder och språkbruk. Återblick. Af Esselde 68
Om några nya diktsamlingar. Religiösa sånger af Alcyone Adlersparre. Anm. af Esselde 93
Några biografiska drag ur Carmen Sylvas lif, af C. H-rg 103
Sorgen. Ur Leidens Erdengang af Carmen Sylva 108
Program till föredrag om qvinnofrågan 112
1883:3
Om gifta makars eganderätt: Förslag till lagförändring, framställd af ledamoten i andra kammaren. Friherre Oscar Stackelberg. Äktenskapslagen inför den nya representationen. Lagförslagets hufvudbestämmelser. Sjelfskrifvenhetsprincipen och personlighetsprincipen. Motsatta rättsbegrepp för familjen och samhället. Det nya lagförslaget till sitt syfte reformatoriskt och dock bevarande, derför tidsenligt. Af Esselde 113
Qvinnans värnepligt för hemmet, sedd i samband med frågan om gifta makars eganderätt. Af Esselde 119
Lifvet i hemmet, efter Ralph Emerson. Återgifvet af Robinson 129
Trotjenarinnan. Poem af St- 132
Litteraturöfversigt 133
Småprat om musik. Pianokompositioner 134
1883:4
I frågan om gifta makars eganderätt. III. Reform af lagarne om gifta makars eganderätt, påyrkad eller genomförd i de flesta europeiska stater 153
Önskvärdheten af mannens likställighet med qvinnan. Med anledning af Edv. Brandes' skådespel "Et Besøg". Af Robinson 159
En studie i äktenskapsfrågan. Af Felix Uxor 174
Sjöjungfrun. Poem af Augusta Braunerhjelm 207
Händelser för dagen på det sociala området 209
Litteraturöfversigt 211
Mönster: Alfabet från 1400-talet
1883:5
Store mäns minne 213
Om Geijers åsigt af familjen, äktenskapet och qvinnan. Af Esselde 215
I-III. Innehåll: Tänkaren Geijer föga känd. Orsaken och möjlighet till dess upphäfvande. Inledningsorden till Geijers "Minnen" en bikt af hans ifrågavarande åsigt. Denna åsigt en blott teori eller en upplefd sanning? Motsägelsen mellan gemensamhetskrafvet och personlighetskrafvet, beroende och frihet, pligt och rätt. Dess lösning, uppgift för äktenskapet, familjen, kyrkan, skolan. Alla rättigheter ömsesidiga och förvärfvade. Makt och nåd, renade till insigt och rätt, genom intelligensens arbete. Beroendet menniskor emellan stegradt deraf. Huru göra detta till vinning? Det bästa af hvad menniskan verkar, icke en följd af hvad hon gör utan af hvad hon är. Vetande och samvete. Den juridiska lagen och "intelligensens lag". Laglighet och sedlighet. Den religiösa, moraliska och intelligenta samhälligheten, stationer för den menskliga utvecklingen. Den religiösa sanningen i förhållande till tron och vetandet. Utveckling till sjelfständighet, villkor för sjelfva gudsförhållandet. Familjen i nuvarande brytningstid, åter det vigtigaste elementet, på hvilket allt beror. Grunden för denna: äktenskapets helgd. Kärleken. Äktenskapet, modern för all sedlighet, en objektiv institution, höjd öfver vexlingarne af subjektivt godtycke. Menniskans förmåga att älska sina skyldigheter. Om äktenskapsskillnad. Familjen och äktenskapet utvecklade till deras rätta betydelse i mån som den högre menskliga samhälligheten framträder. Förverkligandet af denna sanning ett mål för mensklighetens uppfostran.
Sveriges första qvinliga filosofie doktor. Af M. R. 234
Höst. Et Poem i Hværdagsdrægt. Af Parvus 243
Sophie Germain. Af Hilda. (Insändt) 256
Den gifta qvinnans eganderätt inför sommarens juristmöte. Af L. N. 271
Bref om dagens företeelser. Af M. 275
Mönster: Alfabet från 1400-talet
1883:6
Om Geijers åsigter af familjen, äktenskapet och qvinnan (slut från 5:te häftet). Af Esselde 277
IV-VII. Innehåll: Uppfostringsprinciper. Vilkoret för att kunna bilda människor är att sjelf vara det. Hvad uppfostraren är, vigtigare än hvad han kan. Känslan af ömsesidigt beroende, tron på att beroendet kan förenas med frihet, samt insigten om de vilkor under hvilka detta sker, är den uppfostran samhället ger. Qvinnan, 1829 uppfattad såsom ett barn som måste för dess eget bästa hällas i ledband; 1839 såsom en personlighet med både pligt och rätt till frigörelse. Qvinnans inträde inom samhällsordningen den vigtigaste epok i mensklighetens inre historia. Qvinnofrågan uppsprungen på kristlig grund. Kyrkans uppfattning af qvinnan dock ej alltid kristlig. Geijer som make och vän. Erotik och kärlek. Nya och gamla äktenskapsfrågor. Qvinnan och den religiösa frågan. Geijer som far. Musik och poesi såsom uppfostringsmedel. Återblick. Huru och hvad man lär af Geijer.
Två ädlingar. Ett femtioårsminne. Poem af Esselde 304
Vår nyaste skönlitteratur: Fru Edgrens Aurore Bunge m. fl. Af L. 313
Nyare svensk dramatik: "Sanna qvinnor". Af Teatervän 321
Litteraturöfversigt 329
Tilläggsblad
Tilläggsblad till Tidskrift för hemmet 1883:
Handarbetets vänner. Små konst och slöjdnotiser.

Kontaktinformation

KvinnSam

Box 222
405 30 GÖTEBORG

Besöksadress:
Humanistiska biblioteket
Renströmsgatan 4

KvinnSams personal
Kontaktformulär
Föreslå inköp

Snabbvägar

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen