1920-talet
1920 - Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund bildas.
1920 - Moderata kvinnoförbundet (MKF) bildas under namnet Centrala kvinnorådet.
1921 - Första valet hålls där kvinnor får rösta. 47% av de röstberättigade kvinnorna deltog i valet
(av röstberättigade män deltog 60%). I första kammaren blev Kerstin Hesselgren invald av liberaler och socialdemokrater. I andra kammaren valdes fyra kvinnor
in : liberalen Elisabeth Tamm, socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring samt Bertha Wellin, Lantmanna- och borgarepartiet.
1921 - Gift kvinna blir myndig vid 21 år. Mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken.
Fadern är dock barnets förmyndare - i ekonomiskt hänseende, ej vad gäller vårdnaden. För första gången införs även bestämmelse om
att kvinnan ska bära mannens släktnamn.
1923 - Behörighetslagen antas och likställer man och kvinna när det
gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva
utövande av våld (militära och polisiära). För prästtjänster gällde särskilda stadganden. Många kvinnoorganisationer hade deltagit i det långvariga
påtryckningsarbete som ledde fram till denna reform, men särskilt stora insatser gjordes av Akademiskt
bildade kvinnors förening, bildad 1904 . Mer om behörighetslagen
1925 Behörighetslagen träder i kraft 1 juli.
1925 - Lag om gift kvinnas medborgarskap.
1925 - Medborgarskolan vid Fogelstad invigs 1925.
Grundare var fem kvinnor, den sk konstellationen, bestående av Elisabth Tamm, initiativtagare,
godsägare och politiker, pedagogen Honorine Hermelin, riksdagsledamoten Kerstin Hesselgren, läkaren Ada Nilsson och författaren Eli Wägner.
Skolans målsättning var att utbilda kvinnor så att de skulle kunna ta tillvara sina medborgerliga rättigheter. Kursdeltagarna fick inte bara
teoretisk utbildning utan också självförtroende, inspiration och mod att våga kämpa för kvinnors rättigheter.
1927 - Försök med kvinnolista i stadsfullmäktigevalet i Stockholm.
1927 - Genom en ny skolreform öppnas statliga läroverk för flickor på samma villkor som för pojkar. Allt fler flickor kom att gå över till de nya
samskolorna, men fortfarande levde många flickskolor kvar, särskilt i de större städerna. Mer om flickskolornas och seminariernas framväxt